Har återvänt med en slags bubbelkänsla till det som kallas verklighet, igen. Staden. Där jag bor. Från en annan verklighet, inte så olik den jag lever varje dag men ändå... så annorlunda.
Det sitter en känsla av magi kvar innaför skallbenet. Och jag inser på tågresan hem igen att det handlar om att vara. I naturen.
Jag har under några intensiva dagar varit ute nästan lika mycket per dygn som jag var när jag var med hus och trädgård och maniskt grävde och flyttade och klippte och byggde och planterade och stupade i säng på kvällen fysiskt, inte psykiskt utmattad.
Okey jag erkänner. För er som känner mig så fanns det mång stunder då inte ens trädgårdsarbetet och det fysiska slitet att fälla träd eller bära sten kunde förjaga det jag utsattes för.
Men, att var ute i naturen, slita tills svetten rinner, känna hur det värker i musklerna och kunna laga god mat och äta och dricka med gott samvete ... det finns inte mycket som slår det.
Jag har gått i magiskt djupa dalgångar, med förfallna hus och övergivna industrier, fallna träd och stenras, forsande vatten och vitsippor som självlysande mattor. Bestigit berg och stirrat in i gruvgångar där tystnaden och den iskalla unkan luften få tankarna att gå till Tolkien som säger att man inte ska gräva för djupt och för girigt, för då väcker man det som inte skall väckas.
Genom tjockaste skog bland vind och snöfällda träd, längs övergiven räls och längs bäckar där bävern fällt nästan all skog och dämnt upp på sitt eget vis.
Jag har smugit i tystnaden längs älven i mörkret, då bara ljuden av det som lever är det man förnimmer och vitsippeängarna är det enda ljuset. När varje litet fladder och varje liten rörelse känns ...
Och, jag har skrivit, med flöde och energi. Glöd!
Vilken är den verkliga verkligheten? Den vi befinner oss i. Alltid! Men, vi får inte glömma att det finns flera. Inte bara den vi masar oss fram i, varje dag, dag ut och dag ...
Glöm inte att andas, att stanna och lyssna. Och glöm inte att var i nuet. Det är det enda som existerar.
Ingrid Elfberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar