Sommaren har kommit ...

till Göteborg. Och det verkar som om startdatumet sedan många år är Göteborgsvarvet?
Närmare 70 000 löpare ... det sägs att publiken är runt 200 000 och mitt i allt detta samlar en så kallad spontanfest som uppstått på Facebook ungefär 1000 personer som möts på Skansberget med mat och dryck. Stackars brudpar som hade fest i Skansen denna afton. Inte riktigt det man önskade kanske? Men å andra sidan, det kom en jädra massa folk på festen ;-)
Lika plötsligt som alla år har den rosa blomningen på gården regnat bort och dom söta bladen rinner iväg till olika brunnar eller ligger ett kort tag på ytan av fontänen innan allt är borta och man inte minns hur det såg ut.
Gräset går plötsligt att gå på, även barfota, löven har svällt ut i sin fulla storlek och det känns som en livsexplosion. Dofterna byter av varandra och det tunga ruttna fuktiga är som bortblåst och ersatt av grillos och en mycket påtaglig doft av vitlök i mina kvarter.
Min äldste son och jag klev av spårvagnen häromdagen när vi åkt från konsert på hans skola. När vi klev av doftade det helt annorlunda än i Vasastaden. I vår stadsdel luktar det mat! Och vitlök ;-) Stadsdelen är också en av Sveriges allra mest krogtäta ...
Kanske en av anledningarna till att midjemåttet inte är framme vid Beach 2010 ... ännu! För många frestelser ...
Igår flockades vänner till mina söner i lägenheten. Spelade spel, satt upp ehalva natten, jodå jag hörde nog, och häckade i soffan med klotögon och stirrade på en obegriplig skräckfilm. Jag?
Jag avskyr skräckfilm, mår dåligt av dom... så jag stängde in mig på mitt rum sedan jag tänt lyktorna på balkongen, glodde hålögdt i min datorskärm och försökte hitta svar på varför mitt manus krånglar...
Jag gav till slut upp och kröp i säng och försökte stänga ute dom märkliga ljuden från TVn. Idag stirrade jag lika håglöst på mina anteckningar som igår. Vad är det som inte funkar?
Jag tar allt i min väska, går ner till Slottsskogen och slår mig ner på gräset tillsammans med det som verkar vara halva staden och ser med ett öga på myllret som passerar, hundar, barnvagnar, skateboards, rullatorer ... joggare och en och annan stelbent sedan igår ...
Jag bestämmer mig plötsligt för att skriva den del av mitt nya manus som ska bli en persons dagbok, helt fritt, utanför och losskopplat den här gången, och ... det släpper!
Jag lever mig in och förflyttas och skriver med en annan människas psyke och ålder och det känns inte hundra, men nära nog ...
När solen börjar svida på överarmarna går jag tillbaka ...
Sommaren har kommit till Göteborg igen. Och som väninna sa, då är det inte långt kvar till jul ;-)

Ingrid Elfberg