Jag har syndat!!!

Jag har vikit av från den smala vägen och inte varit lydig, alls!
Varje gång jag mumlar nåt om att jag läst en bok som var bra, spänner min förläggare blicken i mig och säger, visserligen med ett litet leende, att "du ska inte läsa, du ska skriva"
Och självklart ska jag skriva. Speciellt nu när jag är sen med mitt manus och befinner mig i redigeringsfasen ... den jobbiga delen.
Men igår kunde jag inte motstå frestelsen. Jag stod en stund och svajjade utanför Bokia men suget och nyfikenheten tog över och jag klev in och kikade runt. Konstaterade att kokboksfloden flödar inför sommaren och att fler och fler av oss författare väljer att ge ut innan sommaren.
Konstaterade också belåtet att min pocket stod i hyllan, med fronten utåt! Vilket antyder att den är efterfrågad.
Men, högst upp på topplistan av hårdryggarna, stod Johan Theorins nya, Blogläge. Dyr. Och tjock. Och tung om man ska ligga i sin säng och tjuvläsa. Men va fasen ...
När jag sen kommer hem och har boken i handen, inser jag att även min egen skrivkramp dom senaste dagarna nog bidragit till köpet. Jag behöver en paus. Läsa någon annans text en stund, inte bara mina egna förvirrade ord.
Få lite inspiration, lite andra tankar i huvudet, andra bilder, andra formuleringar.
Och nedrar så duktig han är den gode Johan!
Han förtjänar verkligen sin topplacering. När jag läst boken klar, ja det går undan kan jag säga, så skrev jag ett mejl till honom och berömde boken.
Jag väntar mig inget svar, direkt. Jag vet att han inte kikar på sin mejl allt för ofta. Och han traskar inte heller runt på fejjan vad jag vet. Johan är inte den typen. ;-)
Jag hade förmånen att träffa honom i höstas på en signering ute i Partille. Spännande och intressant att träffa andra som skriver och ... som är så bra!
Och jo, Johan är en jättetrevlig och mycket ödmjuk kille.
Så jag kan inte annat än rekommendera hans nya bok. Spring och köp den! Den är spännande och fascinerande och magisk ... En helt egen författarröst.
Idag tittar solen fram igen, äntligen. Och jag känner mig redo både för gymmet och min egen text igen ...
Att bara skriva är kanske inte alltid den enda vägen ;-D

Ingrid Elfberg