Författarväder ...

Idag regnar det i Göteborg. Inte ett helt ovanligt tillstånd kan man konstatera. För regnar gör det ofta och mycket i den här staden som ju ligger ytterst mot väster, det väderstreck som nästan alla lågtryck kommer ifrån. En väldig kontrast till dom heta dagarna i förra veckan då min äldste son tog studenten i vibrerande hetta på en vindstilla svettig skolgård.
Dom dagarna hade man den där förädiska känslan av att nu har sommaren kommit och så här kommer alla dagar att vara fram till slutet av augusti. Alla ska sitta på gräset i Slottsskogen och osa med sina engångsgrillar och släntra runt i sandaler och lätta klänningar och tshirts med en ölburk eller en glass i handen och coola solbrillor på näsan eller lite nonchigt uppfluffade i håret.
Uteserveringarna ska vara proppfulla med glada leende avslappnade människor och min älskade Linnéstad fylld av dofter av mat och vitlök.
Men idag regnar det. Det smattrar på fönsterbläcket och rinner längs fönsterglaset. Trafiken frasar nere på gatan. Och plötsligt känns det som ett kraftigt de ja vue? För förra sommaren, ja sommar var synd att säga, för den kom aldrig, på hela sommaren ...
Säg inte att det ska bli en sån igen? En sån där när man möter kompisar på Kungsgatan som ser brunbrända ut och frågar vart dom varit och får svaret att näe, det är bara rost!
Fast å andra sidan, är verkligen sol och uteserveringsväder ett bra författarväder?
Ja okey då, jag erkänner. Usel planering att ha skrivandet på sommaren. Sant! men nu råkar det ha blivit så. Kan man verkligen skriva koncentrerat när det kvittrar och blommar och steker och dricks och äts utanför?
Splittrande om inte annat ...
Regn är en slags melankoli. Lockar inte men duger. Till att promenera i, att springa i, att sitta inne i med gott samvete.
Jag kurar inne en stund till och kikar med spänning och förtjust fasa i det jag klämde ur mig igårkväll för att se om känslan av flöde var rätt eller bara en illusion?

För igår flödade det! I timmar. Men, det är inte detsamma som att det som rann till var bra ...

Kreativitet kommer och går precis som ångest och författarförstoppning. Väder, det bara är och går inte att göra något åt ... ;-)

Ingrid Elfberg i regnet