Kanske offrade vi djur och människor? Bad om att slippa svälta under vintern. Kanske släppte vi loss lustarna och jagade varandra ut i buskarna och för att vara hyfsat rätt fram, knullade som bara fan?
Som med allt annat kul, tog kyrkan snabbt över det hela och numera är det nåt rätt halvdassigt helgon vi firar. Vad han gjorde eller inte, har jag inte ens orkat ta reda på. Och vad han har med stång och blommor och sill att göra övergår helt mitt förstånd.
Midsommar är en slags paradox. För turister måste den framstå som något ytterligt märkligt.
Städerna töms på folk. Jag kan som ögonvittne bekräfta att det inte direkt är någon överhängande risk att träffa någon du känner i Linnéstaden idag.
Mataffärerna svämmar först över av färsk potatis, inlagd sill, grillad kyckling, engångsgrillar, grillkol, dill, lax i olika former och jordgubbar i fullkomliga berg, för att några dagar senare se ut som resterna efter en klassisk pensionatsbuffé. Rensat och trashat.
Samma fenomen inträffar på systemet som på några få dagar töms som om nästa världskrig skulle vara i antågande. Vi talar MILJONER liter sprit och öl.
Allt detta lastas under ibland inte alltid så familjära omständigheter i diverse fordon och man beger sig ut på landet eller havet. Där finns ju en viss logik trots allt. Om det är naturen och fruktsamheten vi ska fira, så är det klart att man ska ut i grönsakerna.
Det jobbiga är, att alla gör samma sak, samtidigt. Vilket innebär att det blir trångt på vägarna till landet istället. Sen har vi det här med sprit och bilkörning ...
På landet är det ... landet. Naturen. Lite primitivt. Och, man ska vara ute.
Nu börjar min förvirring. Kring målet med det hela.
När jag var liten, minns jag att målet var den där stången. Den skulle kläs och resas. Och sen skulle alla göra sig omåttligt korkade runt den. Målet med det har jag ännu inte fattat?
Kan hända att lekarna var mer brutala på den gamla goda tiden och handlade om manbarhet, mod och styrka, kasta stockar och lyfta stenar och spänna sig, slå varandra på käften och bli upphöjd från mes till man?
Ett tydligt mål när jag var tonåring, var att plocka sju sorters blommor och lägga under huvudkudden. Då skulle man nämligen drömma om sin tillkommande. Alltså inte knulla honom? Kanske inte ens träffa honom?
Blommorna var inte heller till för att locka honom till sig. Så mycket fattade jag. Sen var det antalet också. I södra sverige är det sju. Medan jag tydligt minns att vi jagade omkring för att få ihop nio? Sen skulle man hopp över gärdsgårdar också?
Och om man nu fick veta vem som var den tillkommande? Om man inte träffat karln innan, hur skulle det då göra livet enklare? Jag menar, om man redan visste vem han var, så var det väl bara att knalla fram och säga hej? Och visste man inte, så fick man bara vänta. Och missa alla dom andra? Ja, knulla skulle man inte göra i alla fall. Så mycket förstod jag.
Romantiskt ska det i alla fall vara. För den som inte vet hur man ska bete sig så finns det i dom flesta kvällstidningar långa listor på hur du gör din midsommarafton särdeles romantisk och för den som vill få till det, lika långa listor på hur man lägger upp ett godkänt förspel och sen får henne att komma ...
Undrar om dansen runt stången ingår där? "Små grodorna, små ..." Nä. Kanske inte.
Hur det blev med hans orgasm vet jag inte ... jag får nog kika på Aftonbladet igen. Jag missade nog den listan.
Jag minns i alla fall att jag inte gillade midsommar alls, när jag var ung. Jag hade ju ingen kille. Hittade ingen kille. Och var därmed en looser. Fast, å andra sidan, om jag hade hittat en så hade jag ju i alla fall inte fått pilla på honom ...
Det var nåt ouppnåeligt med den där kvällen. Det visste man redan innan. Det var kört från början. Glimrande och stenkört!
Nä, målet är nog att umgås med sina nära och kära. Det är därför vi åker kors och tvärs genom landet och ser till att vi inte är hemma, utan någon annan stans, helst på landet. Helst där det är lite primitivt, trångt, provisoriskt, bädda får man göra lite senare på kvällen, på golvet.
Å så vädret. Det är tur att den bästa vädersajten är norsk. Ja, då kan man alltid ta en sup till och förbanna norrmännen när det öser ner i sillen.
Undrar vad turisterna tänker, när vi rusar ut och in med maten hela kvällen? I ett land där man knappt kan sitta ute ... Hemma i Jämtland slogs vi mot myggen.
Det kanske är en del i manbarhetsriten det också, i själva transitionen, att tvingas möta sina släktingar, under primitiva former, utstå lekar och prövningar tillsammans och supa oss redlösa över middagen och få sagt det vi egentligen borde ha sagt, långt tidigare?
Eller få bekräftat, att mannen i ens liv inte det här året heller, har läst nån lista i Aftonbladet om hur förspel går till ...
Svensk sommar när den är som vackrast. Blåst och regn, är det alltid i juni. God mat som faktiskt är god även andra dagar. Åka långt för att bo primitivt med hela familjen, läs åksjuka barn som hatar att åka bil, är vi inte framme snart, nä du får spela spel när vi kommer hem igen, nä farmor har inte internet! Var ska jag ligga? Mamma här är ju äckligt! Mamma, det är mygg här! Kan du få ungen att hålla käft? ... En skir veckotidningsdröm i ösregn, dom vackra uppläggningarna på mittuppslaget skiter sig för att farmor inte har några stora serveringsfat, madrassen luktar mögel och alla farbröderna och din vackra älskling är stupfulla ... och barnen vill hem när dom väl gjort sin plikt, att plocka alla blommorna.
Stora helger med stora förväntningar är paradoxer. Om vi skruvade ner dom lite, ner till det dom faktiskt är, så blir det lättare att njuta.
Och vad är det som säger att man inte kan fira sin egen midsommar lite när man själv känner för det? Faktiskt hela sommaren. Passa på när solen skiner.
Ät ute, lek, plocka blommor, umgås och knulla i skogen. Men ta med nåt att ligga på. Myror och barr i rumpan är inte romantiskt ;-D
Ingrid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar